Foto: Peter Herrmann via Unsplash
En federal domare i Kalifornien förlängde på torsdagen ett tillfälligt stopp för Paramount Skydances köp av Warner Bros Discovery med ytterligare två veckor. Affären kan tidigast slutföras den 17 augusti. Beskedet kom bara ett dygn efter att EU-kommissionen villkorat godkänt samma affär, och sammanfattar hur ojämnt året har varit för det som skulle bli en av mediehistoriens största sammanslagningar.
Affären: 110 miljarder dollar och en budstrid mot Netflix
Paramount Skydance, bolaget som bildades när David Ellisons Skydance Media tog över Paramount tidigare i år, kom i februari överens om att köpa Warner Bros Discovery för ungefär 110 miljarder dollar. Budet vann över ett konkurrerande anbud från Netflix, vars koncernledning uppmanade WBD:s styrelse att i stället acceptera Netflix erbjudande. Styrelsen valde Paramount Skydance, och sedan dess har affären vandrat genom en lång rad tillståndsprövningar på båda sidor Atlanten.
Det amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning avslutade i mitten av juni sin granskning utan invändningar och konstaterade att sammanslagningen inte sannolikt skadar konkurrensen eller amerikanska konsumenter. Två veckor senare lämnade Paramount in ytterligare åtaganden till EU-kommissionen för att få igenom affären även i Europa.
Delstater stämmer, domstol pausar
Det som stod i vägen var i stället delstaterna. Den 13 juli stämde tolv amerikanska delstater, ledda av Kaliforniens justitieminister Rob Bonta, för att stoppa affären i federal domstol i norra Kalifornien. Enligt stämningsansökan skulle den sammanslagna mediejätten kontrollera 27 procent av den amerikanska biografmarknaden, och delstaterna hävdade att köpet skulle ge högre priser, sämre utbud och mindre konkurrens för både biografer och kabel-tv-distributörer.
Paramount svarade att affären tvärtom är konkurrensfrämjande, eftersom den skapar en aktör som kan matcha Netflix, Disney och Amazon Prime på en marknad där traditionell betal-tv tappar tittare i rasande takt. Bolagets vd har lovat att den sammanslagna studion ska släppa 30 filmer om året.
Domstolen höll ändå inte med om att saken var självklar. Den 20 juli meddelade en federal domare ett tillfälligt förbud mot att slutföra affären, med motiveringen att den sannolikt bryter mot amerikansk konkurrenslagstiftning. Förbudet förlängdes alltså igen den 23 juli, med ytterligare två veckor. Dröjer det för länge blir det dyrt: enligt avtalet ska Paramount betala Warner Bros Discoverys aktieägare motsvarande ungefär 650 miljoner dollar per kvartal, ungefär sju miljoner dollar om dagen, om affären inte är i hamn senast den 30 september.
EU sa ja, med ett villkor som pekar mot Universal
Samtidigt som den amerikanska processen har hårdnat gav EU-kommissionen den 22 juli sitt villkorade godkännande. Villkoret handlar inte om Warner Bros Discovery, utan om en annan konkurrent: Paramount måste inom 13 månader efter att affären slutförts avveckla sitt långvariga europeiska distributionsavtal med Universal Pictures. Kommissionen bedömde att en fortsatt koppling mellan Paramounts, Universals och Disneys biodistribution i Europa annars hade koncentrerat marknaden för mycket.
Storbritannien har ännu inte sagt sitt sista ord. Regeringen där har enligt uppgift övervägt att göra ett så kallat allmänintresse-ingripande med hänvisning till mediemångfald, ett verktyg som ligger utanför den vanliga konkurrensprövningen. Sverige saknar en motsvarande mediemångfaldsprövning för utländska förvärv. Den svenska tillsynen av public service, via Granskningsnämnden, arbetar i stället med en helt annan sorts gränsdragning, den som styr hur långt SVT-profiler får sträcka sina kommersiella sidouppdrag, inte vem som äger de kommersiella kanalerna.
Vad affären faktiskt betyder i Sverige
Långt ifrån Kaliforniens domstolar och Bryssels konkurrensbyråkrati finns en mer konkret svensk fråga: vilka svenska tittare berörs egentligen? Warner Bros Discovery äger i dag Kanal 5, Kanal 9 och Kanal 11, tillsammans med streamingtjänsten HBO Max, som bytte namn tillbaka från Max i juli förra året. Bolaget beskriver sig självt som Nordens största kommersiella tv-företag. Vill man se hela ägarkedjan bakom ett enskilt svenskt medium går det att slå upp det direkt i medieregistret.
Paramount självt syns däremot inte på samma sätt i den svenska strömningshyllan. Paramount+ som fristående app drog sig ur Sverige, Norge, Danmark och Finland redan 2022 för att i stället lämna plats åt SkyShowtime, ett samägt bolag mellan Paramount och Comcast som i dag finns i 22 europeiska marknader med över nio miljoner abonnenter, Norden inräknat.
Just den konstruktionen är där det blir intressant. Enligt uppgifter som Deadline rapporterade i maj undersöker jurister om Paramounts framtida ägande av HBO Max bryter mot samägaravtalet för SkyShowtime, som ska hindra ägarna från att konkurrera med sin egen gemensamma tjänst i de marknader den verkar på. HBO Max finns i 21 av SkyShowtimes 22 marknader, den svenska inräknad. Slutförs affären skulle Paramount alltså plötsligt sitta på båda sidor av samma svenska soffbord: som delägare i tjänsten som bär det egna Paramount-innehållet, och som ensam ägare till en direkt konkurrent i samma vardagsrum.
Det svenska medieägandet är redan i dag mer internationellt än många anar. Enligt Medier.se:s egen ägaranalys står Paramount Global bakom 272 svenska medietitlar med kartlagt ägande, motsvarande drygt sex procent, vilket redan gör bolaget till den största utländska ägaren i registret och näst störst totalt efter svenska Bonnier AB. Går affären igenom växer alltså en redan betydande amerikansk närvaro i det svenska medielandskapet ytterligare, den här gången med två av marknadens större tv- och streamingvarumärken i samma hand.
Det som avgör hösten
Tre datum styr nu vad som händer härnäst. Den 17 augusti löper den senaste förlängningen av det amerikanska stoppet ut, och domstolen måste då antingen släppa igenom affären, förlänga ytterligare eller gå vidare mot ett permanent förbud. Den 30 september är dagen då förseningsavgifterna till Warner Bros Discoverys aktieägare börjar räknas på allvar. Och i Bryssel har klockan redan börjat ticka på de 13 månader Paramount fått på sig att göra sig av med Universal-avtalet, från den dag affären faktiskt går i mål.
Ingenting av detta är avgjort. Det enda som är säkert är att den som i höst zappar mellan Kanal 5 och en amerikansk streamingtjänst i sitt svenska vardagsrum tittar på ett medielandskap där ägarkartan kan se annorlunda ut redan till jul.
Senast faktagranskad: 23 juli 2026