Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst. I Sverige sköts den av tre bolag: Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. De får inte sända reklam, deras program ska vara fria att ta del av, och de finansieras med en public service-avgift som tas ut via skatten och beror på den egna förvärvsinkomsten. Från och med 2026 styrs verksamheten av en ny lag om public service.
Vilka kanaler räknas till public service?
Sveriges Television sänder bland annat SVT1, SVT2, SVT24 och SVT Barn, och sänder Kunskapskanalen tillsammans med Utbildningsradion. Programmen finns också i SVT Play. Sveriges Radio sänder de rikstäckande kanalerna P1, P2, P3 och P4, och Utbildningsradion lägger ut sina program i UR Play. I medier.se:s register går det att se de poster som står med respektive bolag som ägare: Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.
Bolagen är aktiebolag men ägs inte direkt av staten. Ägare är Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, enligt kulturutskottets betänkande om den nya lagen.
Vad kräver public service-uppdraget av bolagen?
Public service ska drivas självständigt i förhållande till staten och till ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Programmen ska vara opartiska och sakliga och som helhet präglas av demokratins grundidéer och principen om alla människors lika värde.
Programmen får inte innehålla reklam eller produktplacering, och de ska kunna tas emot utan särskild betalning. Därför kostar det inget extra att titta på SVT Play eller lyssna på Sveriges Radio.
Riksdagen bestämmer uppdraget för åtta år i taget
Riksdagen beslutar vad uppdraget ska innehålla och hur mycket pengar bolagen ska få, för åtta år i taget. Därefter ger regeringen varje bolag dess uppdrag, med villkor om till exempel rättelser, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och beredskap vid kriser. Villkor som gäller programmen får regeringen bara ställa om bolaget har godtagit dem.
Den period som gäller nu sträcker sig från 2026 till 2033. Riksdagen fattade beslutet den 22 oktober 2025.
Granskningsnämnden för radio och tv granskar i efterhand att programmen följer lagen och villkoren. Nämnden kan bland annat kräva att ett bolag offentliggör ett beslut om fällning. Hur gränsen dras för programledare med kommersiella uppdrag står i artikeln om SVT-profilers sidouppdrag.
Lagen reglerar också hur bolagens styrelseledamöter och verkställande direktörer utses, i linje med EU:s mediefrihetsförordning. Den som avsätts i förtid kan väcka talan i allmän domstol inom tre månader.
Hur finansieras public service?
Public service-avgiften betalas av den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och har fyllt 18 år när året börjar. Obegränsat skattskyldig är framför allt den som är bosatt i Sverige, men också den som stadigvarande vistas här. Avgiften är 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, men bara upp till en inkomst som motsvarar 1,42 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2026 är 83 400 kronor, och därmed betalar ingen mer än 1 184 kronor per person och år. Avgiften tas ut tillsammans med skatten.
Taket låg tidigare på 1,55 inkomstbasbelopp. Det sänktes till 1,42 inför 2026, eftersom avgiften hade gett ett överskott. Bolagens pengar påverkas inte av sänkningen, enligt kulturutskottets budgetbetänkande.
Pengarna förs till ett räntebärande konto i Riksgälden, det så kallade public service-kontot, som Kammarkollegiet förvaltar. Avgiften får bara gå till public service-uppdraget. Varje år tilldelar riksdagen bolagen medel från kontot.
För 2026 får de tre bolagen sammanlagt cirka 9,7 miljarder kronor. Riksdagen godkände fördelningen den 3 december 2025.
| Bolag | Medel 2026, kronor |
|---|---|
| Sveriges Television | 5 732 877 000 |
| Sveriges Radio | 3 499 322 000 |
| Utbildningsradion | 506 142 000 |
Jämfört med 2025 höjs beloppen med 3 procent för 2026. Under 2027 till 2030 höjs de sedan med 2 procent per år och under 2031 till 2033 med 1 procent per år.
Avgiften via skatten infördes 2019 och ersatte den tidigare radio- och tv-avgiften. Den som vill klaga på ett program i SVT, Sveriges Radio eller UR kan anmäla det till Granskningsnämnden.
Är TV4 public service?
Nej. TV4 är en kommersiell kanal som finansieras med reklam och abonnemang. Kanalen ägs sedan den 1 juli 2025 av det norska mediehuset Schibsted, som köpte den av Telia. Mer om ägarkedjan finns i artikeln ”Vem äger TV4?”.
Vad den nya lagen om public service ändrade
Public service har funnits i Sverige sedan 1925. Den nya lagen om public service trädde i kraft den 2 december 2025 och gäller för uppdrag, program och avgifter från och med 2026. Den ersatte lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, som upphörde att gälla vid utgången av 2025. Tidigare reglerades public service främst genom regeringens sändningstillstånd och villkor. Nu samlar lagen ramarna för uppdraget, kraven på oberoende, granskningen och finansieringen. Riksdagen och regeringen beslutar fortfarande vad uppdraget ska innehålla, och radio- och tv-lagen gäller också.
Senast faktagranskad: 11 november 2026