Public service-bolagens programledare har fått kritik för sina kommersiella sidouppdrag. Ett aktuellt exempel är Pernilla Wahlgren, programledare för Allsång på Skansen, vars roll som kommersiell artist och influerare har ifrågasatts. Marie Grusell, mediedocent vid Göteborgs universitet, säger till Dagens Nyheter att de personer som är attraktiva för SVT oftast har starka egna varumärken. Hon kallar utvecklingen ett paradigmskifte för SVT. Regelverket skiljer mellan vad som sänds, som Granskningsnämnden prövar, och vad en programledare gör utanför sändning, som SVT:s egen policy reglerar.
Lagen kräver oberoende och opartiskhet
Sedan den 1 januari 2026 står grundkraven på SVT:s programverksamhet i lagen om public service. Uppdraget ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället, och programverksamheten ska utövas opartiskt och sakligt. Publiken måste kunna lita på att SVT och de som företräder bolaget står fria från bland annat kommersiella intressen, skriver SVT i sin medarbetarpolicy.
Opartiskheten gäller både programinnehållet och dem som medverkar. Programledare, reportrar och andra som kan uppfattas som företrädare för bolaget får inte göra värderande uttalanden i kontroversiella frågor, enligt Mediemyndighetens sammanställning av regelverket. Den som utsätts för stark kritik eller allvarliga anklagelser ska som regel få möjlighet att svara.
Förbudet mot otillbörligt gynnande
En central bestämmelse handlar om så kallat otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. Enligt radio- och tv-lagen, som lagen om public service hänvisar till, får program inte uppmuntra till köp eller hyra av varor eller tjänster, eller framhäva en vara eller tjänst på ett otillbörligt sätt. Ett gynnande kan vara godtagbart om det motiveras av ett informations- eller underhållningsintresse, enligt Mediemyndigheten. Syftet är att förhindra dold reklam i program som i övrigt inte är kommersiella.
Granskningsnämnden för radio och tv, som är en del av Mediemyndigheten, granskar i efterhand att programmen följer regelverket. Utbildningsradion fälldes 2023 sedan programledaren i ett avsnitt av serien Konsumtionschocken besökt ett norskt företag som hyr ut kläder. Nämnden konstaterade att mängden positiv information om bolaget översteg vad som var motiverat, även om det i sig kunde finnas ett intresse av att visa nya affärsmodeller. Eftersom det var första gången Utbildningsradion fälldes för den typen av överträdelse stannade det vid en fällning, utan krav på särskild avgift, enligt Journalisten.
SVT fälldes 2019 för att ha brutit mot förbudet mot annonsavbrott i nyhetsprogram. Mitt i ett avsnitt av Rapport sändes ett förinspelat inslag där en nyhetsuppläsare gjorde reklam för SVT:s egen app. Granskningsnämnden bedömde att inslaget i och för sig var tillåten egenreklam, men att det utgjorde ett otillåtet avbrott i ett nyhetsprogram. Även här stannade det vid en fällning utan särskild avgift, enligt Journalisten.
SVT:s egna regler för sidouppdrag
Utöver lagen har SVT en intern policy för medarbetares sidouppdrag. Enligt SVT:s medarbetarpolicy, så som bolaget redovisat den på sin B2B-sajt, delas medarbetare in i tre grupper med olika krav. Tillsvidareanställda programledare, publicistiska beslutsfattare och reportrar som syns eller hörs i program tillhör grupp ett, som har de striktaste kraven. I grupp ett ska alla externa uppdrag, betalda som obetalda, godkännas i förväg. Programledare som i första hand är etablerade i andra roller, till exempel artister, tillhör grupp två. Medarbetare i grupp två, liksom de i grupp ett som inte är tillsvidareanställda, behöver SVT:s skriftliga tillstånd för andra uppdrag från fyra veckor före det första programmet till två veckor efter det sista. Under den perioden är det som regel inte heller tillåtet att delta i marknadsföringskampanjer som gäller annat än den egna yrkesutövningen.
Medarbetare får varken skaffa eller ta emot förmåner som gratisprodukter, resor eller tjänster från externa parter. Ingen medarbetare eller uppdragstagare får heller använda sin roll i bolaget i kommersiella sammanhang, eller på ett sätt som kan väcka frågor om bolagets opartiskhet eller oberoende.
Var går gränsen i praktiken
En programledare kan ha ett kommersiellt samarbete som är godkänt enligt bolagets interna rutiner. Det godkännandet avgör dock inte om samarbetet påverkar tittarnas förtroende för personens opartiskhet i sändning.
Just den gränsdragningen, mellan en privatpersons näringsverksamhet och rollen som public service-profil, är vad diskussionen om enskilda fall som Wahlgrens i grunden handlar om. Regelverket ger inget exakt svar på hur långt en sidoverksamhet får sträcka sig innan den påverkar bilden av bolaget, utan frågan avgörs från fall till fall, både internt på SVT och, om en anmälan kommer in, av Granskningsnämnden.
Senast faktagranskad: 16 oktober 2026